Hjärtat säger en sak, hjärnan något annat..

Heldre vänner än ingenting alls eller?

Som respons på min icke kärleksförklaring till dig i lördgas, fick jag som ett slag i ansiktet att jag måste lära mig att säga nej. Det är fan inte så jävla enkelt. Har tyckt att jag gett dig tydliga signaler om att  jag inte tycker om dig mer än som en vän. Men du vägrar verkligen att ge dig. Tror du på fullaste allvar att mina känslor ska förändras över en natt.

Det som jag var rädd för skulle hända verkar ha hänt. Från vardaglig kontakt till två dagars tystnad verkar du ha valt att ta avstånd. Behåller dig mer än gärna som en vän än att börja inleda något som jag vet inte kommer att funka.

Vet inte om det är hjärtat som styr över hjärnan eller hjärnan som styr över hjärtat. Men i detta fall verkar hjärtat säga en sak och hjärnan något helt annat.

Vill inte förlora dig som en vän. Men det är upp till dig nu. Inte så att jorden går under om du skulle vända ryggen till. Men det vore trist rent ut sagt. Trots tidigare motgångar i livet så tycks jag alltid kunna gå vidare på något jäkla sätt. 

Ja vi får se vad som händer.. 

//

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback